Om Marcus

Marcus Priftis, född 1979, är en svensk författare och spokenwordartist. Han har varit verksam som spokenwordartist sedan 2005 eller 2008, beroende på hur man räknar, och dubbeldebuterade som författare 2010 med romanen Gå på djupet och diktsamlingen En käftsmäll är också beröring. Marcus är utbildad kemist och miljövetare och har bland annat arbetat som miljökonsult, byråkrat och kemisk-teknisk alltiallo, erfarenheter som han gärna använder sig av i sin spokenword. Utöver arbetet har Marcus spridda erfarenheter som till exempel vissångare, genusdebattör och – för mycket länge sedan – tävlingssimmare, och det händer att även dessa upplevelser hittar in i Marcus konstnärliga produktion.

 

Den långa versionen

Marcus Priftis föddes den 24 december 1979 av hederliga föräldrar med rötter i bland annat Grekland och Värmland. (Efternamnet är grekiskt men av albanskt, närmare bestämt arvanitiskt, ursprung.) Han lärde sig läsa ovanligt tidigt och har i sina dagar praktiserat denna kunskap i betydligt högre utsträckning än vad som strikt talat är nödvändigt.

Marcus växte upp i Södertälje vilket lämnade avtryck av varierande karaktär – till exempel skräms han något mer av en villaidyll än av ett åttavåningshus i betong. I hopp om att bli miljöforskare valde han naturvetenskapligt gymnasium, vilket så småningom kröntes med det flerfaldigt belönade eposet Tungmetaller i Södertälje kanal. Lumpen lämnade inga bestående men (förutom en förkärlek för ordet ”härke”), och efter denna studerade Marcus i Uppsala och fortsatte läsa av bara farten. En masterexamen i fysikalisk kemi, en kandidatexamen i miljövetenskap, en lättare komplettering i journalistik och ett antal strökurser hann det bli innan CSN fick stopp på honom och han skaffade sig ett jobb.

Under studietiden prövade Marcus på bland annat att vara vissångare, att spela i rockband, att skriva och agera i studentspex, att skriva och redaktöra åtskilliga studenttidningar, att arrangera diverse studentagrejer och att sitta i kårstyrelse. När han väl insett att han var bättre på att skriva och prata än på att spela gitarr föll det sig naturligt att börja med estradpoesi/spokenword. Ungefär samtidigt började han få snits på hur man egentligen gjorde när man skrev en roman.

Marcus Priftis har arbetat som statsbyråkrat, miljökonsult, lobbyist, elevassistent och kemisk-teknisk alltiallo. Hans spokenword har hörts i radio, på Arvikafestivalen och på Thorildsplans gymnasiums bibliotek, och han har debatterat feminism med en herrtidningsredaktör i direktsänd teve. Fastän det numera var mycket länge sedan Marcus var tävlingssimmare, tycker han om att nämna det i förbifarten.

För ögonblicket har Marcus tagit ledigt från sitt ordinarie yrke som kemist och miljövetare för att satsa på sin spokenword och sitt författarskap. När han inte gör det – och när han inte blivit indragen i något ideellt engagemang – går han på fotboll, bränner fläsket i Sisyfosartade gymmaskiner, äter mörk choklad och dricker god öl. Marcus bor med sin sambo och två dammråttor i en lägenhet i södra Stockholm. Hans favoritförfattare varierar, men poeten Justin Sullivan och japanen Haruki Murakami är namn som återkommer.